Jas från F 21 till Afghanistan?

Norrländska socialdemokraten skriver från besöket på F 21 igår.

- Vid vårt besök på F 21 har vi fått bekräftat att Jas Gripen skulle kunna göra en värdefull insats för att med hjälp av spaning skydda de svenska trupperna. Flottiljchefen på F 21 är positiv och man har ju övat för det här. Vi ser ingen orsak till att inte använda alla "verktygen i verktygslådan" för att kunna öka säkerheten för de svenskar som är på plats för att hjälpa till att bygga upp Afghanistan, säger Else-Marie Lindgren.

Götalandsbanan nyckeln till att lösa kapacitetsproblemen

Publicerad i Borås Tidning 24/1 -10

Jag har i höst motionerat om behovet av en verklig satsning på järnvägen. Det handlar om att få till stånd en fungerande och effektiv förbindelse Stockholm-Göteborg-Öresundsregionen-Hamburg och att samverka med Danmark och Tyskland kring det. Det är också av oerhörd vikt att Götalandsbanan blir av samt att det byggs en effektiv järnvägsförbindelse mellan Göteborg och Borås.

Götalandsbanan och Europabanan gör att städer, kommuner och regioner i Sverige kommer närmare varandra genom. Tiden är den viktigaste faktorn som avgör hur omfattande pendlingen blir. Med ett modernt trafiksystem blir regionerna större men tidsmässigt mindre. Tillgängligheten till arbete, utbildning och kultur ökar. En omställning av de svenska transportsystemen för att uppnå de klimatmål som antagits av regering och riksdag måste innebära att järnvägens ges förutsättningar att ta emot ökade godsvolymer och erbjuda hög kvalitet med punktliga och tillförlitliga transporter. Ökad kapacitet på spåren genom en utbyggnad av infrastrukturen är då en nyckelfråga.

Götalandsbanan och Europabanan utgör nyckeln till att lösa kapacitetsproblemen på hela det svenska järnvägsnätet. Regeringens utredare Gunnar Malm menar att projektet med höghastighetsbanor mellan Stockholm och Göteborg samt mellan Stockholm och Malmö är samhällsekonomiskt lönsamt. Utredningen visar också att med höghastighetsbanor skulle det gå att köra två till tre gånger fler godståg på Västra och Södra stambanan per dag.

Kapacitetsproblemen på järnvägsnätet måste ges en långsiktig lösning. Om inte Banverket klarar att tillhandahålla en ökad kapacitet på järnvägsnätet är alternativet att vägtransporterna kommer att öka ytterligare, en utveckling som varken är acceptabel eller önskvärd ur klimat- eller trafiksäkerhetssynpunkt.

I Borås tidning kunde vi den 8 januari läsa om den kritik som några av remissinstanserna för fram. Åsikterna måste naturligtvis tas på allvar i regeringens fortsatta bedömningar men det är också viktigt att det inte bara stannar vid kritik utan att eventuella alternativ presenteras. För mig är det självklart att vi måste gå vidare med satsningar på järnvägar eftersom detta är satsningar för framtiden. Att inte göra något alls är inte ett verkligt alternativ. Självklart måste de förslag vi lägger innebära vinster både för miljön och i tid. Tidsvinsterna består dock inte bara i vad den blir på pappret utan också vad en ökad kapacitet kan innebära för att minimera förseningar och andra problem.

Banverket har fattat beslut om gemensamma riktlinjer för utredningar av olika etapper för den framtida Götalandsbanan. Riktlinjerna innebär att banan ska klara en topphastighet på 300–320 km, vilket är i linje med planeringen för utbyggnad av höghastighetståg i andra europeiska länder. Med en gemensam höghastighetsstandard i hela järnvägskorridoren Stockholm–Göteborg–Öresundsregionen –Hamburg skapas förutsättningar för att knyta samman hela Skandinavien med höghastighetsnätet på den europeiska kontinenten.

Det är mycket positivt att regeringen har presenterat en infrastrukturproposition med stora satsningar. Dock kvarstår behovet, oavsett hur det blir med Götalandsbanan, av en effektiv järnvägsförbindelse mellan Borås och Göteborg. Planerna på en riktig bana för snabbtåg i framtiden får inte hindra att en sådan järnvägsförbindelse kommer till inom en rimlig tid.

Privat Ärna hotar rikets säkerhet

Behovet av den militära flygverksamheten i Uppsala har dessutom ökat sedan nedläggningen aviserades för nästan ett år sedan. Detta inte minst efter solidaritetsbeslutet, som fattades av riksdagen i somras och innebär att vi ska ställa upp med hjälp vid hot mot exempelvis EU-grannarna i Baltikum. Detta är något även Lissabonfördraget kräver.
Läs hela artikeln som är skriven tillsammans med Mikael Oscarsson (KD) i UNT.

Höj avgiften till Brottsofferfonden

Publicerad i Borås Tidning 27/12 -09

Runtom i Sverige finns det många brottsofferjourer som erbjuder stöd och hjälp till människor som varit utsatta för brott. Fler saker har genomförts som bättre ersättning och utökad rätt till målsägandebiträde har införts. Jag anser dock att mer måste göras för att sätta fokus på brottsoffrens situation och har i höst motionerat om detta i riksdagen.

Sedan 2001 är polisen skyldig att informera brottsoffer om att de har rätt att få kontakt med den lokala brottsofferjouren. Undersökningar visar att alla polisdistrikt inte är lika bra på att tillfråga brottsoffer om deras behov av stöd och hjälp. Rikspolisstyrelsen har upprättat en nationell handlingsplan som bl.a. innebär att polisen själv skall ta reda på hur brottsoffer upplever polisens bemötande. Handlingsplanen har hittills inte lett till någon genomgripande förändring. Det krävs därför en uppföljning och utvärdering av Rikspolisstyrelsens nationella handlingsplan.

Sedan många år blir den som döms i en svensk tingsrätt för ett brott där fängelse ingår i straffskalan skyldig att erlägga 500 :- till Brottsofferfonden. Summan har varit likadan i över ett decennium. Fonden används till att stödja olika projekt med brottsofferstödjande inriktning, vittnesstödsverksamheten vid landets alla tingsrätter och till forskning. Konsekvenserna av brott är långt större än vad man vid första anblicken kan ana. Ta som exempel den som blivit utsatt för väpnat rån på sin arbetsplats. Att arbeta i kassan och få ett vapen riktat mot huvudet sätter spår för livet och innebär inte sällan att den personen inte kan återgå till liknande arbete, vilket riskerar att bli en dryg kostnad för samhället.
Den som kör för fort på våra vägar riskerar att få betala böter på 1 000 :- och mer. Att den som utsatt andra för brott ska ansvara för att rehabiliteringen av dessa personer blir så kvalificerad som möjligt måste anses högst rimligt. Därför är det hög tid att förändra dagens belopp på 500 :- till att stå i proportion med t ex just fortkörning.

När den som begår ett brott är minderårig minskar chansen till ersättning för den som blivit utsatt för brottet. Det är naturligtvis inte rimligt att den enskilde ska drabbas på detta sätt. Den som blivit utsatt för ett brott av en minderårig har, när de sökt pengar hos brottsoffermyndigheten, blivit hänvisade till att stämma brottslingen. Att stämma är dock riskfyllt och kan istället leda till höga rättegångskostnader för den som stämmer. Reglerna är på pappret inte beroende av åldern på den som begått brottet när det gäller chansen att få ersättning från brottsoffermyndigheten men i praktiken finns det en skillnad. Jag anser att regelverket för brottsofferersättningar måste ses över så att inte enskilda brottsoffer hamnar i kläm.

Det är hög tid att mer görs för att bekämpa brotten. I detta är det viktigt att vi också ger brottsoffer ett bättre stöd och också uppmärksammar alla de konsekvenser som brott ger.