EU ska prioritera krishantering

publicerad i Borås tidning 20/5

Sverige har stora möjligheter att påverka Europa och omvärlden under vårt ordförandeskap i EU i höst genom att sätta agendan. En offensiv klimatpolitik, att utrota fattigdomen och att få till stånd en effektiv krishantering är saker som verkligen behöver lyftas upp. Inom dessa och flera områden behöver EU agera gemensamt och kraftfullt för att världen ska kunna bli tryggare och säkrare för oss alla.

Insikten om att vi är gränslöst beroende av varandra och att vi har ett ansvar för varandra innebär att Sverige måste kunna engagera sig för lösningar även i geografiskt avlägsna konflikter. Säkerheten i Europa bör lösas med en gemensam säkerhets- och försvarspolitik inom EU. Sverige bör därför ta aktiv del i EU:s arbete beträffande krishantering.

Dagens säkerhetshot är av mer varierande art och ofta mer diffusa än under kalla krigets dagar. Antalet väpnade konflikter har minskat, liksom antalet dödsfall i krig. Inbördeskrig, terroristdåd och naturkatastrofer utgör i dag större säkerhetshot än traditionella, storskaliga konflikter. Spridning av såväl massförstörelsevapen som små och lätta vapen utgör stora och ökande problem som måste tas på största allvar. Här kan EU göra skillnad. Fokus i krishanteringen ligger i beredskap. En framgångsrik säkerhets- och försvarspolitik som bygger på tidiga varningssystem kan förhindra och förebygga konflikter som leder till våldshandlingar samt lindra dess konsekvenser.

Vi får aldrig glömma att EU en gång bildades för att bygga fred. Inom den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken (ESFP) har alla EU-medlemmar byggt upp en förmåga med målet att snabbt komma på plats med militär, polis, räddningstjänst och andra insatser i ett krisområde. Sverige har varit med i alla ESFP-insatser så här långt. De har omfattat humanitära insatser, räddningstjänstinsatser, fredsbevarande och fredsfrämjande insatser. Alla länder är dock inte beredda att ställa upp, när det gäller. Här måste det ske en uppryckning.

Den civila krishanteringen stod i början i skuggan av den militära, men har gradvis fått en viktigare roll. I den civila krishanteringen har Sverige anmält räddningtjänstteam inom bland annat områdena sök och räddning, transport, minröjning och miljösanering. Dessa insatser är en viktig del av EU:s utrikes- och säkerhetspolitik och det är detta som skapar trovärdighet för EU.

Kriser, vilka de än är, måste mötas med politikens alla möjligheter, men vi måste också se till att säkerställa hur ett land skall klarar sig när krisen ebbar ut. Det måste finnas utrymme för civil-militär samverkan i ett brett perspektiv. Här krävs det en god planering inom EU.

Vi kristdemokrater menar att säkerhetspolitiken bildar tillsammans med utrikes- och försvarspolitiken liksom närings, miljö- och biståndspolitiken en helhet.

Äntligen barnomsorgspeng!

Publicerad i Borås tidning 12/5 -09


1 juli införs barnomsorgspengen. Syftet är att öka föräldrarnas valfrihet och möjligheter att välja olika former av pedagogiska verksamheter för sina barn. Barn och familjer är olika och har därför olika behov. Därför är det viktigt att det finns en mångfald inom förskoleverksamheten och skolbarnomsorgen. Dessutom ökar detta möjligheterna för fler som vill ta initiativ till att starta nya verksamheter. För oss Kristdemokrater är valfrihet i barnomsorgen en hjärtefråga och att barnomsorgspengen nu införs är, tillsammans med möjligheten till vårdnadsbidrag oerhört viktigt för att åstadkomma lösningar som är anpassade efter barnen och familjerna och inte tvärtom.

Barnomsorgspengen är ett kommunalt bidrag som följer med barnen oavsett vilken verksamhet föräldrarna väljer så länge denna är godkänd. Kommunerna blir enligt förslaget skyldiga att godkänna förskolor, fritidshem samt andra pedagogiska omsorgsformer i enskild regi, om verksamheten håller samma nivå på kvalitet och säkerhet som motsvarande kommunal verksamhet. Barnomsorgspengen ökar också möjligheterna att delta i en verksamhet i en annan kommun. Enligt förslaget ska bidrag ges även för egna barn i pedagogisk omsorg, t.ex. för dagbarnvårdares egna barn i familjedaghem, men endast för lika många egna barn som de andra barn som har tagits emot. Detta öppnar möjligheter för olika former av flerfamiljslösningar.

Jag anser att vi tagit stora steg med vårdnadsbidraget och barnomsorgspengen. Det är verkligen på tiden att föräldrar får möjlighet att välja mer utifrån barnens och familjers olika behov.