Om skolavslutningar

Debatten om det ska vara möjligt att ha skolavslutningar i kyrkan är aktuell igen. I julas skrev jag följande artikel om frågan.

Skolavslutning i kyrkan är naturligt i ett mångkulturellt Sverige

De senaste åren har det vid den här tiden blossat upp en debatt om lämpligheten i att fira skolans julavslutning i kyrkan. Vi har sett debatten också hos oss. Alla måste känna sig välkomna, är det vanligaste argumentet. Ett annat är att skola och religion ska vara helt skilda åt. Ofta hänvisas till att Sverige numera är ett mångkulturellt samhälle där människor tror på olika Gudar eller ingen Gud alls.
Det viktiga är inte om en skola väljer att vara i kyrkan. En del kyrkor vill inte upplåta kyrkorummet till avslutningar. Det finns gott om skolor som har en tradition att vara i en väl tilltagen aula i den egna skolan. Men för många andra skolor står valet mellan en nödtorftigt smyckad idrottshall och den lokala kyrkolokalen. En lokal som ofta andas både högtidlighet och tradition.

Det största problemet är att många kritiker till kyrkan som samlingslokal gör gemensam sak med dem som har en exkluderande syn på religion. De som inte vill att deras barn ska umgås med andra barn som har en annan livsåskådning eller tro än den egna.

Jag anser att det är berikande för alla barn om man också genom skolan får komma i kontakt med en avgörande del av Sveriges kulturarv. Det som format en stor del av vår historia och vår samtid, framför allt genom att erbjuda den uppsättning värderingar som genomsyrar vår kultur.
När politiker och skolledningar av rädsla för att stöta sig med enskilda kritiker går isolationisternas ärenden, blir samhället i sin helhet smalare och kallare.

De som kritiserar skolavslutningar i kyrkorummet söker i praktiken efter minsta gemensamma nämnare. Men detta leder till en nollkultur i stället för ett möte mellan kulturer. Vårt kulturarv, människor av kristen, muslimsk, judisk eller annan tro, ateister och tvivlare, förtjänar större respekt än så. Vi behöver mer av kunskap och respekt och jag anser också att det är oerhört positivt med undervisning och studiebesök kring olika religiösa inriktningar.

Vi behöver inte fler som isolerar sig, vare sig från varandra eller från vårt kulturarv. I stället behöver vi mer av gemenskap och gemensamma värderingar. Sådant som fokuserar på att vi har så oändligt mycket mer gemensamt än vad som skiljer oss åt. Det är ett faktum att det är när vi kommer samman som vi skapar trygghet i relationerna.

Den tryggheten skapas inte i kampen mellan kulturer. Inte heller i kampen mot den kultur som omfattar oss alla, oavsett om vi är födda i det här landet eller inte.
Bejaka mångfalden. I det ligger också det naturliga i att bejaka traditioner, som bland annat innebär att avslutningar ofta sker i kyrkan. Jag kan verkligen inte se varför detta skulle vara speciellt kontroversiellt.