Avsnitt 3: Skolskjutsar
Så har jag nu haft min tredje interpellation i ärendet om skolskjutsar. Det tycks bli en följetong som verkligen visar hur defensiv regeringen är. Låt mig dra lite bakgrund.
I Sverige råder skolplikt för elever i grundskolan. Det innebär att elever är skyldiga att komma till skolan för utbildning och samtidigt att elever har rätt till utbildning. Som en följd av detta är kommunerna också skyldiga att se till att alla elever får undervisning, men också att se till att eleverna kan ta sig till skolan.
Skollagskommittén har föreslagit att endast en bostadsadress ska ligga till grund för bedömningen av rättighet till skolskjuts och att eleven ska anses vara bosatt på den adress där man är folkbokförd. Men en dom i Regeringsrätten har slagit fast att kommunen ska pröva behovet av skolskjuts, inte bara från elevens folkbokföringsadress utan även från en annan bostad om föräldrarna har gemensam vårdnad till exempel.
Rätten till kostnadsfri skolskjuts är en viktig förutsättning för att rätten till utbildning ska kunna tillgodoses och för att skolplikten ska kunna fullgöras. Men en långtgående skyldighet för kommuner att erbjuda kostnadsfri skolskjuts medför stora kostnader för enskilda kommuner.
Jag har tidigare fått beskedet att frågan om skolskjuts ska avhandlas i den nya skollagen men förhandlingarna mellan regeringen och dess samarbetspartier har ju strandat. Det kommer ingen proposition om en ny skollag. Frågan om skolskjuts vid växelvis boende är därför fortfarande olöst. Många kommuner har i dag en ansträngd budget, inte minst inom skolans ram. Vi vet att man behöver satsa på lärare, bättre skolböcker, skolsköterskor och mycket mer. Att då tvingas betala skolskjuts som ibland kan handla om flera mil per dag för en enskild elev skapar oförutsedda utgifter som naturligtvis påverkar ekonomin.
Jag har all respekt för att lagstiftningsarbetet tar tid. Men det är olyckligt att regeringen inte ger skolskjutsfrågan samma dignitet med en separat och skyndsammare hantering av skolskjuts för elever vid växelvis boende. Följetongen lär fortsätta...
Läs hela debatten här
I Sverige råder skolplikt för elever i grundskolan. Det innebär att elever är skyldiga att komma till skolan för utbildning och samtidigt att elever har rätt till utbildning. Som en följd av detta är kommunerna också skyldiga att se till att alla elever får undervisning, men också att se till att eleverna kan ta sig till skolan.
Skollagskommittén har föreslagit att endast en bostadsadress ska ligga till grund för bedömningen av rättighet till skolskjuts och att eleven ska anses vara bosatt på den adress där man är folkbokförd. Men en dom i Regeringsrätten har slagit fast att kommunen ska pröva behovet av skolskjuts, inte bara från elevens folkbokföringsadress utan även från en annan bostad om föräldrarna har gemensam vårdnad till exempel.
Rätten till kostnadsfri skolskjuts är en viktig förutsättning för att rätten till utbildning ska kunna tillgodoses och för att skolplikten ska kunna fullgöras. Men en långtgående skyldighet för kommuner att erbjuda kostnadsfri skolskjuts medför stora kostnader för enskilda kommuner.
Jag har tidigare fått beskedet att frågan om skolskjuts ska avhandlas i den nya skollagen men förhandlingarna mellan regeringen och dess samarbetspartier har ju strandat. Det kommer ingen proposition om en ny skollag. Frågan om skolskjuts vid växelvis boende är därför fortfarande olöst. Många kommuner har i dag en ansträngd budget, inte minst inom skolans ram. Vi vet att man behöver satsa på lärare, bättre skolböcker, skolsköterskor och mycket mer. Att då tvingas betala skolskjuts som ibland kan handla om flera mil per dag för en enskild elev skapar oförutsedda utgifter som naturligtvis påverkar ekonomin.
Jag har all respekt för att lagstiftningsarbetet tar tid. Men det är olyckligt att regeringen inte ger skolskjutsfrågan samma dignitet med en separat och skyndsammare hantering av skolskjuts för elever vid växelvis boende. Följetongen lär fortsätta...
Läs hela debatten här
0 Comments:
Skicka en kommentar
<< Home